Hjärtklappning

Vad innebär hjärtklappning? Med hjärtklappning menas en ansträngning av hjärtat utan extra fysisk aktivitet. Det kan till exempel vara extra hjärtslag, extra hårda slag eller hjärtrusningar (takykardi) där hjärtat under en begränsad tid slår mycket fortare än vanligt. Oftast är hjärtklappningar ofarliga och kan sättas igång av stress och ångest, men kan också i vissa […]

kvinna med hjärtklappning

Hjärtklappning

Symtom

Varför

Vad innebär hjärtklappning?

Med hjärtklappning menas en ansträngning av hjärtat utan extra fysisk aktivitet. Det kan till exempel vara extra hjärtslag, extra hårda slag eller hjärtrusningar (takykardi) där hjärtat under en begränsad tid slår mycket fortare än vanligt.

Oftast är hjärtklappningar ofarliga och kan sättas igång av stress och ångest, men kan också i vissa fall orsakas av mer allvarliga tillstånd.

Normal puls vid vila och ansträngning

I vila slår hjärtat runt 50 till 100 slag per minut (hos vuxna) och kan öka ytterligare, upp till runt 200 slag per minut vid fysisk aktivitet. Man brukar säga att maxpulsen för en person ligger på ungefär 220 minus åldern, men även detta kan variera något.

Vilopulsen är i regel lägre hos de med god kondition, vilket gör så hjärtat blir mer effektivt, och därför inte behöver slå lika ofta för att få ut samma mängd blod och syre i kroppen.

Oro och stress kan ge hög puls i vila

Det är inte bara vid fysisk ansträngning som hjärtat kan slå snabbare och mer kraftfullt. Även vid psykisk stress, oro och ångest förbereder sig hjärtat genom att öka kraften och frekvensen på hjärtslagen. Detta görs för att kroppen ska vara beredd på att fly från en skrämmande situation, eller bli redo för att slåss och försvara sig.

I dagens samhälle däremot, där ångestpåslag oftast uppstår av helt ofarliga, men skrämmande situationer, kan detta medföra tillfällig hög puls, hjärtklappning och panikattacker.

Extra, eller dubbla hjärtslag

Oregelbundna hjärtslag är en vanlig orsak till hjärtklappning. De allra flesta med oregelbunden hjärtrytm blir inte särskilt påverkade av deras annorlunda hjärtrytm, medans en mindre del besväras i den grad att de behöver använda läkemedel mot extraslagen.

Vid ett extra hjärtslag tar hjärtat tar en liten paus för att hitta tillbaka till rätt takt. Under avbrottet hinner hjärtat fyllas med mer blod än normalt, och blir därför mycket kraftfullare. Ibland kan även flera extraslag komma direkt efter varandra, men oftast går det över av sig själv.

Oregelbundenhet i hjärtslagen delas upp i två grupper, ventrikulära extraslag (VES) och supraventrikulära extraslag (SVES).

Hårda hjärtslag

Med hårda hjärtslag, menas hjärtklappning som känns tydligt i kroppen, utöver det normala. Extra hårda hjärtslag kan ha flera olika orsaker och kan bero på sjukdomar, inflammationer kring och i hjärtat, oregelbundna hjärtslag, ångest och förmaksflimmer. 

Hjärtrusningar

Om hjärtat slår mer än 100 slag per minut i total vila, räknas det som hjärtrusning eller takykardi och kan orsakas av hög feber, stress, ångest, vissa läkemedel och hjärtrytmrubbningar. 

Unga personer som plötsligt får en puls mellan 150 – 200 slag per minut i vila, kan även ha medfödda avvikelser i de funktioner som styr hjärtats frekvens.

Vad är skillnaden mellan hög puls och hjärtklappning?

Hjärtklappning definieras som extra hårda, oregelbundna eller en extra hög frekvens av hjärtslagen. Med en extra hög frekvens, menas oftast en puls på 100 eller mer i vila, medans en hög puls, ligger någonstans mellan 72 och 99 slag per minut. Detta kan dock skilja sig mellan individer, beroende på ålder, genetik och hur bra ens kondition är.

Är hjärtklappning farligt? 

Att få hjärtklappning är i de flesta fall helt ofarligt, och beror oftast på antingen oregelbundna hjärtslag, ångest eller stress. Även vissa sjukdomar som ökad sköldkörtelaktivitet, kan orsaka hjärtklappning utan att hjärtklappningarna i sig är farliga.

I vissa fall kan dock hjärtklappningen vara ett tecken på att något inte står helt rätt till i kroppen och hjärtat och utgöra en risk för ens liv och hälsa. Detta utreds via vården, genom EKG, blodprov och andra tester.