Utredning och behandling av hjärtklappning
Hjärtklappning behandlas olika beroende på vad det är som utlöser hjärtklappningen. Har man oregelbundna- eller extra hjärtslag kan det bero på att ens elektriska impulser till hjärtat försämrats och läkemedel eller en pacemaker kan behövas. Men extraslagen kan också bero på blodbrist, överskott av sköldkörtelhormon eller saltrubbningar i kroppen.
Har man istället en extra hög vilopuls, eller hjärtrusningar kan orsaken istället bero på stress och oro, panikattacker, feber, förmaksflimmer eller andra typer av sjukdomar, som alla behandlas olika.
Viktigt att först veta vad hjärtklappningen beror på
För att ta reda på vad hjärtklappningen beror på, får man hos läkaren genomgå en kroppsundersökning där läkaren främst undersöker lungor, hjärta och blodtryck. Läkaren kan även använda sig av EKG, blodprov, urinprov och ultraljudsundersökning för att utreda ytterligare.
Ibland frågar läkaren om man lagt märke till om pulsen varit regelbunden eller oregelbunden, hur ofta och i vissa situationer hjärtklappningarna uppstått, hur länge hjärtklappningarna varat och hur det känts.
Ibland visar testerna på något konkret, och i andra fall kan läkaren inte med någon större sannolikhet säga vad hjärtklappningarna beror på.
24-timmars EKG-test
Om hjärtat slår dubbel- eller extraslag och inget framkommit under undersökningen kan man ibland få låna hem en mätapparat från vårdcentralen som under ett helt dygn mäter hjärtslagen. Detta kallas för ett 24-timmars-EKG.
Behandlingen skiljer sig åt, beroende på grundorsaken
Vill man, eller behöver man behandla hjärtklappningarna, finns det många olika behandlingsmetoder, beroende på vad hjärtklappningen beror på. Vissa kan må bra av att få hjälp med att förebygga stress och ångest, antingen genom terapi eller med läkemedel, medans andra kan behöva blodförtunnande eller hjärtlugnande medicin.
Det finns även en typ av värme- och kylbehandling av hjärtat (abletion) som delvis eller helt kan minska hjärtklappningen. Mer än 90% av de med återkommande besvär av hjärtklappningar blir av med dessa efter en ablationsbehandling.
Har man stora problem med hjärtrytmen kan en pacemaker eller en hjärtstartare behövas opereras in i kroppen.
Skulle hjärtklappningen bero på ökad sköldkörtelaktivitet och en förändrad ämnesomsättning blir man behandlad av läkemedlet tyreostatika som minskar produktionen av vissa hormon, och gör så kroppen går tillbaka till sitt normaltillstånd igen.
Vad kan man själv göra för att minska hjärtklappning och oregelbundna hjärtslag?
Att regelbundet motionera kan motverka både hjärtrusningar och oregelbundna hjärtslag. Det kan också vara bra att förändra sånt i sitt liv som ger extra ångest och stress och även sånt som trigger hjärtklappningarna, såsom otillräcklig sömn, alkohol, rökning, snusning eller för mycket koffein.
Har man svårt att själv ordning på hjärtslagen finns även betablockerare som lugnar hjärtrytmen.
Vad gör man om läkaren inte kommer fram till en orsak av hjärtklappningen?
Om läkaren inte kommit fram till en direkt orsak, men hjärtklappningarna fortsätter, kan man alltid prata med sin läkare igen, för att gå vidare i undersökningen (eller behandlingen). Kanske får man en remiss till en specialistklinik, nya övningar att prova, eller får i uppdrag att skriva ner i vilka tillfällen som hjärtklappningarna uppstår.